(Chelsea)      (Nathalie)

Jag sprang in i rummet där jag och Nathalie hade sovit och rotade i min väska efter kläder som jag kunde ha på mig på signeringen. Nathalie gjorde samma sak, och efter ungefär en kvart hade vi på oss våra klänningar som vi hade tagit med oss.
-Åh..Det känns faktiskt som att det är på låtsas..sa Nathalie.
-Aa, sa jag och gick in på toaletten med min necessär. Jag ställde den på handfats kanten och tog fram min mascara, ögonskugga och puder. Nathalie kom med sin necessär och vi sminkade oss lite lätt.
-Det ser konstigt ut med för mycket va? sa jag
Nathalie nickade och satte lite lila ögonskugga på sig. När vi var klara gick jag och stekte pannkakor till frukost åt oss. Vi satte oss och åt ganska snabbt. Helst skulle man ju vara vid signeringen innan de andra var där så att man kom först.

-Kommer du? ropade Nathalie
-Jaa, jag kommer! ropade jag tillbaka.
Nathalie stod vid dörren, och jag höll på att sätta upp mitt hår i en tofs. Jag hängde min lilla handväska över axeln och gick ut till Nathalie vid dörren.
-Nu går vi! sa jag och vi gick ut genom dörren.  
Vi satte oss på våra cyklar eftersom vi inte hade någon bil och det gick ingen buss härifrån. Medan vi cyklade pratade vi om hur det skulle bli.
-Shit vad nervös jag är nu..sa jag
-Mm..sa Nathalie
Vi cyklade mot signeringen och efter ungefär en halvtimme var vi framme. Vi parkerade cyklarna och började gå mot det långa ledet som var där. Vi var ganska tidiga, och ändå var massa folk redan här.
-Natha!? sa jag och slog henne löst på armen.
-Vad? sa hon och kollade på mig
Jag pekade mot början av ledet och där satt killarna och signerade för fullt. Nathalie fnissade och hoppade runt lite.

Ledet rörde sig sakta framåt, och efter ungefär 45 minuter var det bara ca. 15 personer framför oss. Vi var väldigt nervösa och jag bet på mina naglar, och upptäckte att Nathalie gjorde samma sak. Snart var det bara ca. 10 personer framför oss, och då kom några yngre tjejer och trängde sig framför oss.
-Ursäkta, men vi stod här!? sa Nathalie och jag nickade mot dem.
-Och? Varför skulle jag bry mig? sa en av tjejerna och tittade kaxigt på oss.
-Kaxa inte upp dig mot oss, sa jag och tog ett steg närmare henne. Då puttade hon till mig, och jag föll ner på marken.
-Chelsea!? hörde jag Nathalie ropa. Jag satte mig upp och kollade på min klänning. Den var smutsig av grus och lite lera, och mina händer var lite uppskrapade av gruset.
-Fan..mumlade jag och reste mig sakta upp. Nathalie hjälpte mig och när jag stod upp så släppte hon mig och gick ännu lite närmare tjejerna.
-Vad i helvete gör ni!?..sa hon och såg arg ut.
-Chilla lite, sa jag och drog undan henne lite. Hon slet sig ur mitt grepp och gick fram till tjejerna igen.
-Ingen kaxar sig mot mina kompisar, sa hon och kollade ner på dem. Dem såg lite rädda ut, och till sist kom en stor man fram till oss.
-Behöver ni hjälp här mina damer? sa han och kollade på de små tjejerna.
-Eh..sa en av dem och viskade nåt till sin kompis. sedan sprang dem iväg och ställde sig på platsen dom stod på innan i ledet.
-Nej tack, allt är lugnt nu, sa jag och log.
-Säkert? Vad har hänt med din klänning? frågade han och såg chockad ut.
De andra tjejerna puttade henne, sa Nathalie och himlade med ögonen.
-Men det gick bra, fyllde jag i.
-Aha, aj då! sa han när han såg mina handflator.  
Jag nickade och han pekade på killarna i One direction och sa:
-Måste sticka igen..
Vi nickade och Nathalie lyste upp.
-Du är Paul va!? sa hon
-Hahah, aa, det är jag, sa han
Sedan gick han och ställde sig vid killarna igen. Nathalie och jag började fnissa.
-Vi har träffat Paul..! sa Nathalie
Jag nickade ivrigt och skrattade lite åt henne.
-KILLARNA, viskade Nathalie
Nu var det bara fem personer framför oss, och jag blev mer nervös än jag var innan. Det tror jag att Nathalie blev också. När det var våran tur så gick ni fram och killarna kollade på oss och Niall viskade till Liam, som viskade till Zayn, som viskade till Harry, som viskade till Louis som sa:
-Det är ni! på engelska
Vi nickade och skrattade lite. Dom hälsade på oss vi tog varsitt kort med dom. Sedan skrev sina autografer på våra armar och i våra skrivböcker som vi hade med oss. Harry hade mitt papper ganska länge och när jag väl fick det så såg jag att Nathalie också fick sitt sent från Louis. Vi kollade på papperna och läste vad som stod där. Det var ett nummer. Och en text.
”Call me maybe? xoxo”
Jag kollade upp på Harry och han log mot mig. Jag och Nathalie kollade på varandra och försökte dölja hur glada vi var. De skulle precis säga något när vi blev undanputtade av några andra tjejer som var bakom oss. Det sista vi såg av pojkarna var att Harry, Louis och Zayn mimade ”Call me maybe” och Harry slog till Zayn på armen och han skrattade. Louis sa någon till Zayn och dem skrattade igen.

När vi var borta från dem så kollade vi på varandra. Sedan skrek vi och hoppade upp och ner medan vi kramade varandra.
-Ska vi ringa? frågade Nathalie
-Såklart! sa jag
Sedan gick vi iväg mot våra cyklar och cyklade hem igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Fast vi lärde känna killarna för första gången idag, kändes det som vi hade känt varandra jätte länge. Vi hade det jätte trevligt, fast fotbollen blev lite konstig. Det kändes som om dom vore vanliga killar från skolan. Inte killarna från One Di...

    Åh herregud. Där stod ju killarna. Framför oss och det var DOM som ville hänga med oss. Är detta verkligt? Killarna log stort mot oss och sedan tittade dom sig omkring. -Sant, det var inte så många här. Skrattade Liam och jag och Nathalie log...

  Jag och Chelsea hoppade av cyklarna och ställde dom längst med väggen till sommarstugan. -Är det bara jag som tycker det är sjukt..? Skrattade jag och mötte Chelseas blick. Hon skakade på huvudet och skrattade. -Nathalie, det ÄR sjukt.. ...

Chelsea's One Piece. Nathalie's One Piece         -Men va faan.. suckade jag och reste mig upp ur sängen, och med hårda steg började jag gå till ytter dörren.Vilken idiot kommer och plingar på såhär sent?!Snart kom Chelsea efter mig och var...

(Nisse) (Stugan)   WOW! Vi vann verkligen! Det hade jag aldrig trott..Jag kände mig spänd inför träffen med One direction, men samtidigt var jag nervös. Dom hade ju aldrig varit våra idoler eller något sånt, utan vi hade bara lyssnat på deras mu...