(Nisse) (Stugan)

WOW! Vi vann verkligen! Det hade jag aldrig trott..Jag kände mig spänd inför träffen med One direction, men samtidigt var jag nervös. Dom hade ju aldrig varit våra idoler eller något sånt, utan vi hade bara lyssnat på deras musik några gånger och så. Inget mer.

Jag hade precis lagt på luren med Nathalie och hoppade runt i mitt rum.
-Vi vann!! Vi vann verkligen! nästan skrek jag. Plötsligt hörde jag fotsteg i trappan och mamma öppnade min dörr till rummet.
-Vad är det? sa hon chockat. Jag sprang fram till henne, och försökte förklara.
-Mamma! Jag och Nathalie vann en tävling och vi ska få träffa One direction!! Mamma kollade på mig i en sekund innan hon kramade om mig.
-Jag är så glad för din skull!
Hon släppte taget och jag gick fram till min garderob. Jag rotade bland alla sakerna och drog fram kläder som jag skulle ha med mig till Nathalie´s stuga som vi skulle åka till idag.

Förresten, jag är Chelsea, och bor i en liten stad i Sverige. Växjö. Det är inte mycket som händer här, men jag trivs. Jag fyllde 17 för 2 månader sedan, och fick riktigt bra presenter. Jag ska få ett syskon! Både dåligt och bra. Jobbigt och skönt. Iallafall, jag har inga syskon just nu. Jag bor med min mamma, pappa och en hund. Min familj betyder mycket för mig, och det gör ju såklart mina vänner också. Min bästa kompis, Nathalie och jag är väldigt lika. Nej, inte i utseendet, utan våra intressen och så. Båda ÄLSKAR verkligen musik, och kläder. Vi går ofta och shoppar tillsammans, och hittar alltid massa kläder som vi inte har råd med.

-Jag går ner och sätter på lite te, så kan vi äta frukost tillsammans, sa mamma.
-Visst, jag kommer när jag har packat klart!

Jag packade alla grejerna som jag skulle behöva, och sedan gick jag ner till mamma. Pappa var visst ute med Nisse (hunden) så jag och mamma var ensamma.
-Mamma, vi måste skynda oss! Bussen går om en halvtimme! sa jag stressat och satte mig vid bordet.
-Jajaja, sa hon och ställde en kopp med te framför mig. Jag tackade och började dricka. Snart hade jag ätit klart och sprang upp för trappan. I mitt rum stod min väska som jag hade packat innan. Jag tog tag i den och sprang ner för trappan igen. I hallen tog jag på mig en tunn kofta och mina röda Converse skor.
-Mamma? ropade jag. Hon dök upp bakom väggen och gick fram till mig.
-Åh, älskling! Jag kommer sakna dig! sa hon och kramade om mig. Jag försökte krama tillbaka så gott det gick, men det var lite svårt med väskan i handen.
-Kommer sakna dig med! Jag kommer ju tillbaka snart, sa jag. Vi släppte taget om varandra, och nu stod vi framför varandra.
-Mm, och ha det så roligt! Hälsa Nathalie! sa hon och log.
-Det ska jag! Hälsa pappa och Nisse!
-Absolut! sa hon och precis då ringde det på dörren. Jag öppnade och det var pappa och Nisse.
-Hej! sa jag och mamma samtidigt.
-Ni kom precis i tid för att säga hejdå till Chelsea! sa mamma.
Pappa och Nisse gick in, och jag klappade Nisse på ryggen.
-Det var tanken, vi ville ju hinna säga hejdå, sa pappa och kramade mig.
-Ha det så kul nu! sa han och släppte taget.
Nisse gnydde och kollade upp på mig. Jag satte mig ner på huk, och klappade honom lite.
-Nu måste du gå! sa mamma stressat.
-Oj, är klockan så mycket? sa jag förvånat och ställde mig upp.
-Ja! sa mamma och öppnade dörren åt mig. Jag gick ut och vinkade lite till dom.
-Hejdå! sa jag och backade nedför uppfarten.
-Hejdå! ropade mamma och pappa tillbaka, och jag vände mig om och sprang mot busstationen. Jag såg att Nathalie redan stod där och väntade på mig. Jag sprang fram och kramade henne, och precis då kom bussen. Vi gick på den och satte oss och pustade ut.
-Gud vad roligt det ska bli! sa Nathalie spänt och min mobil plingade till.
-Oj, förlåt, ska bara kolla vad det var. Jag fiskade upp mobilen ur fickan och såg att det var Rix Fm som skrev att One direction just nu hade gått på planet till Sverige. Jag visade sms:et för Nathalie, och vi blev väldigt glada, men samtidigt nervösa.
-Tänk om jag blir helt dålig på engelska, och glömmer allt jag kan säga på engelska! sa Nathalie, och jag nickade.
-Usch! Nu blev jag också nervös över det..
Bussen åkte mot stugan, och efter 6 och en halv timme var vi framme. På resten av bussresan hade vi ätit godis, sovit, kollat på tv, ringt våra föräldrar och pratat en massa.
-Äääääntligen framme! sa jag när vi hade klivit av bussen. Nathalie skrattade och vi började gå mot stugan. Det var väldigt fint här.
Chelsea skynda då, sölkorv! ropade Nathalie som var ca. 5 meter framför mig. Jag räckte ut tungan åt henne, och hon skrattade åt mig. När vi var framme vid stugan pustade vi ut, och Nathalie slängde sin väska innanför dörren och sprang in i huset. Jag gick in och la min väska jämte hennes, och efter en stund kom hon ner för trappan med två solstolar i händerna.
-Hjälp mig! sa hon och skrattade lite. Jag skrattade åt henne, innan jag tog en av solstolarna och gick ut med den. Stugan låg ganska nära havet, så vi satte stolarna vid stranden och satt och solade, och pratade tills solen gick ner. Vi hade det jättekul och badade en stund också. När vi hade gått in var vi jättehungriga.
-Vi kanske borde fixa mat..sa jag, och Nathalie tyckte samma sak. Nathalie vände sig om, och jag tog min väska och gick in i rummet som vi skulle sova i. Jag hade varit här många gånger innan, när jag var mindre. Plötsligt hörde jag att Nathalie skrek. Jag sprang ut i köket och såg att hon stod på en stol med en stekpanna i handen.
-VAD ÄR DET!? sa jag och kollade runt i köket efter nån person eller ett djur, men hittade inget.
-S..s...Spindel! sa hon och pekade på taket. Jag gick fram till henne och kollade upp i taket. Där satt en ganska stor spindel i ett spindelnät.
Men Nathalie!? sa jag och drog ut en stol från bordet. Sedan ställde jag mig på den och tog spindeln i handen. Nathalie kollade på mig och jag tog ut spindeln i trädgården. Jag har konstigt nog aldrig varit rädd för spindlar. Jag är rädd för ormar och sånt, men inte spindlar.

När jag kom in så hade Nathalie samlat sig och stod och tog fram flingor och mjölk.
-Flingor? sa hon och log.
-Visst! sa jag och satte mig vid bordet.
Vi började äta, och pratade om träffen med One direction. Vad ska vi ha på oss? När vi hade ätit klart så var vi väldigt trötta efter den långa resan. Jag diskade, och Nathalie bäddade rent sängarna. Jag gick och tog på mig mina pyjamasbyxor och ett linne, och Nathalie tog på sig sin pyjamas. Sedan borstade vi tänderna och fixade oss för sängen. När vi var klara så gick vi och la oss. Det var ganska varmt i stugan, så jag orkade inte ha täcket på mig. Vi pratade lite, men efter ett tag orkade vi inte mer, och försökte sova. Precis då plingade det på dörren.
- Men vad fa..? hörde jag Nathalie säga i mörkret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Fast vi lärde känna killarna för första gången idag, kändes det som vi hade känt varandra jätte länge. Vi hade det jätte trevligt, fast fotbollen blev lite konstig. Det kändes som om dom vore vanliga killar från skolan. Inte killarna från One Di...

    Åh herregud. Där stod ju killarna. Framför oss och det var DOM som ville hänga med oss. Är detta verkligt? Killarna log stort mot oss och sedan tittade dom sig omkring. -Sant, det var inte så många här. Skrattade Liam och jag och Nathalie log...

  Jag och Chelsea hoppade av cyklarna och ställde dom längst med väggen till sommarstugan. -Är det bara jag som tycker det är sjukt..? Skrattade jag och mötte Chelseas blick. Hon skakade på huvudet och skrattade. -Nathalie, det ÄR sjukt.. ...

  (Chelsea)      (Nathalie) Jag sprang in i rummet där jag och Nathalie hade sovit och rotade i min väska efter kläder som jag kunde ha på mig på signeringen. Nathalie gjorde samma sak, och efter ungefär en kvart hade vi på oss våra klänningar som...

Chelsea's One Piece. Nathalie's One Piece         -Men va faan.. suckade jag och reste mig upp ur sängen, och med hårda steg började jag gå till ytter dörren.Vilken idiot kommer och plingar på såhär sent?!Snart kom Chelsea efter mig och var...